Tillverkningsnr 267 typ BV 15 hette nr 5 -215 VIFORSEN
Lidwall & Söner AB levererade denna varpbåt till Ljunga Älvs Flottningsförening den 14 oktober 1955. Beställare var Kungliga Vattenfallsstyrelsen. Längd 8,50 m. Bredd 2,50 m. Båten levererades med en Bolinder-diesel typ 1052 Br på 23 hkr med motor nummer 1315. Propelleraxeln var 40 mm i diameter och propellern 575 mm. Spelet var av typen SM 20 för 12 mm lina. Bordläggningen gjordes i 5 mm plåt
Utförandet var öppen fram, inget fördäck, styrhytt, isbrytarstäv, inbyggt balansroder och korg runt propellern. Skrovet var stålborstat och grundmålat 2 ggr in- och utvändigt med mönja. Över vattenlinjen målades båten i grått. Spelet var inbyggt i hytten och på tillverkningskortet står "Över spelet bord för ryggsäckar o dyl."
Viforsen, okänt plats och tidpunkt Foto Bernt Fogelberg i SSHM fotosamling skrev vi 2017 då vi hittade bilden i Sjöhistoriskas fotoarkiv. Kenneth Lundgren i Sundsvall meddelar att bilden är tagen på södra sidan av Ljungan vid Pallviken. I bakgrunden s/s Marmen som skall blivit upplagd 1955 för att senare skrotats .
Viforsen i Vallholmen där Ljunga Älvs Flottningsförening hade en plats som de kallade Utrustningsplatsen.
Foto Bernt Fogelberg 1966 09 18 i Bengt Westins samling.
Viforsen i Vallholmen 1966 11 01 Foto Bernt Fogelberg i SSHM fotosamling
Båten sändes till Vattjom vid leveransen men var senare stionerad i sjön Marmen.
I oktober 2018 fick redaktionen kontakt med Kenneth Lundgren vars far varit flottningsfaktor på denna sträcka av Ljungan. Kenneth meddelade att båten såldes till Jonas Blom, anställd vid flottningsföreningen när flottningen lades ned 1967. Han sjösatte aldrig båten men sålde Viforsen vidare runt 1975 till Lars Sörensen i Tynderö. Lars monterade in motorn i en träbåt vid namn Sofia 8,00 x 3,30 meter. Det motorlösa skrovet såldes till Carl Sivert Idén som var fiskare på Sörfjärden. Han behövde en stålbåt som gick att köra i is och då passade skrovet av Viforsen bra. Han monterade in en tvåcylindrig Deutzmotor och byggde en styrhytt i trä akterut men hade även en styrplats ute i det fria.
"Det var fint med en luftkyld motor på vinter" - berättar svärsonen Freddy Höglund - "då luftströmmen från motorn leddes in i hytten, Men på sommaren var det mindre bra." Den två cylindriga Deutzmotorn ersattes senare av en starkare trecylindrig av samma fabrikat. Stäven byggdes om och plåt byttes på ena sidan. Skrovet var inte i bästa skick och runt 1992 drogs det upp på land i Klasviken på samma plats där det i dag finns en sjökrog. En händig person från trakten åtog sig att lappa andra sidan av skrovet men resultatet blev inte sjömässigt. Föreläggande om att båten låg i vägen resulterade i att den vintertid drogs till en gård inåt landet . Där hittade en person från Åsvallen båten och drog den vidare norrut för vidare reparationer. Där slutade spåren. En stor bit av båtens historia föll på plats genom denna kontakt och efterforskningarna om båtens öden fortsatte.
Stort tack till Kenneth Lundgren, Jonas Hellström, Freddy Höglund och Christoffer Idén för all hjälp i efterforskningen om denna lite udda BV 15 båt som varit både flottnings- och fiskebåt.