Tillverkningsnr 593 - den första Högsjöbåten LISA VI

Lidwall & Söner AB byggde denna Högsjöbåt för eget bruk, klar i mars 1966. Längd 7,5 m. Bredd 2,5 m. Motor en MD2 på 15,5 hkr vid 2300 r/m. Bytt till en MD 19 på 46 hkr 1968. Vikt 2 000 kg. Båten byggdes som en prototyp för att utveckla en ny typ av fritidsbåt -Högsjöbåten - och var med sina 7,5 m kortare än den senare seriebyggda versionen som sedermara kom att heta Ferrina 28. Denna båt hade också spant vilket 8,5-metersbåten saknade.

 

Båten användes av ägarfamiljerna på Siljan somrarna -66 och -67 och såldes sedan till en herr Nordquist i Falun. Båten såldes sedan vidare till en herre vid namn Kling i Borlänge.

Täckelsen har fallit Lisa nr 593 visar fina linjer i maj 2011. Foto J E- Sedwall.

Idag finns båten i Torshälla. Den är i mycket gott skick och har nyligen - hösten 2010 - inköpts av J E- Sedwall. Han har nu när vintertäcket fallit sänt oss bilder på båten Kanske har någon läsare en äldre bild på båten - hör i så fall av er till oss på Lidwallssidan.

Mats Lidwall delger oss några minnen från tiden då båten var i familjen Lidwalls ägo:

- Denna båt minns jag väl! En trevlig båt, mörkblått skrov, ljusare blå överbyggnad och kallades för BlåLISA. Åren innan hade vi ett inbyte i trä som rätteligen hette LISA III men gemenligen kallades Trälisa, därefter den brutala “Aquamaticen" LISA IV, sportbåten nr 521


Denna representationsbåt hade en högre klass, inredning i mahognyplywood, en snygg massiv träratt och ett enspaks Morsereglage. Ruffen hade fyra kojer, två i dinette och två kojer i fören och ett kök, men ingen toalett. Det snygga rorkultsbeslaget och rorkulten i mörkt trä minns jag väl. Det satt en liten diskret diesel under en motorhuv som också fungerade som fikabord, med sarger runt. Den var otroligt billig i drift, låg förbrukning kombinerat med ett bränslepris som då var några tioöringar. "Slutet bränslesystem" enligt firmans internhumor

Minne #1 är när far Gösta lärde mig att backa ut båten från bryggan i en vik på älven, vända och gå ut genom öppningen i länsen. Det var ju rak axel och roder, och eftersom rodret vid backning hamnade framför strömmen på propellern blev det nästan verkningslöst. Full back, båten gick dit propellern drog den, fören svängde styrbord, framåt, med rodret babord för att räta upp, sen back igen. Mycket veva på ratten blev det! Jag var 11 år, men det var inget snack, klart att jag skulle lära mig att manövrera båt!
Lektion två vad att korsa timmerläns, vinkelrätt över länsen, försiktigt upp med fören, sen full matning tills länsen var mitt under båten, backslaget i neutral tills propellern var över, sen på igen i 8 knop uppför älven.

Minne #2 är när vi var ute med far och son Danielsson från Dala Järna, vi hade övernattat i Limåviken. Vi traskade runt mellan de övergivna husen i Limåbruk på kvällen och Gösta studerade och reflekterade över kondensen i ruffen på natten. Värmekällan var vad jag minns en gasollampa. Men på hemvägen skulle det uttras i skaplig sjögång. Kul för fäderna, Gösta hade bygget en toppsnygg draglåda av spillmahogny och modifierat en plåtutter till världsklass...

Olle och jag tyckte att det var lagom kul att ligga och gunga i 1,5 knop och inte få fisk på tre timmar. Jag gick in i ruffen och upplevde snabbt mitt livs första sjösjuka, också det en lärdom för livet; man ska hålla sig på däck när det gungar!

Båten kom från Sigvard Lidwalls penna, 1965 var detta en fantastisk lyxkryssare till fritidsbåt på Siljan, Vad jag kan se på bilderna håller den fortfarande stilen!

 

 

Nymålad i Enköping i maj 2011 Foto J E- Sedwall.

Båten har fått en utbyggnad på stäven. Kanske för att öka manöveregenskaperna. Foto J E- Sedwall i maj 2011.

Även kölen verkar vara modifierad. Foto J E- Sedwall i maj 2011.

Foto J E- Sedwall i maj 2011.

Lisa sjösatt. Hemmahamn är numera Enköping. Foto J E- Sedwall i maj 2011.

 

Tillbaks