Tillverkningsnr 629  typ Högsjöbåt hette Welfare

 

Lidwall & Söner AB levererade denna högsjöbåt som halvfabrikat till Brigitta Waleij i Stockholm 3 december 1968. Båten beställdes i september samma år. Längd 8,75 m bredd 2,75 m. Skrovet byggdes i 3 mm plåt och var spantlöst och hade förlängt tak över doghouse. Den levererades med en gummiupphängd Volvo Penta MD19 på 42 hkr vilket gav en maxfart av ca 8 knop.Marchade i bekväma 6 knop. Båten levererades grundmålad i ljusgrått utan glasade rutor men med kapell. Bränsletank på 80 liter, kyl - och avgasledningar samt pulpit ingick. Båten var körbar vid leveransen. I Stockholm fick båten hemmahamn på Margretelundsvarvet som ligger vid Bällstaviken i Mälaren. Friborden målades gröna och ett visst inredningsarbete inleddes.

Det var allt redaktionen visste om båten efter ett trevligt telefonsamtal i början av 2020 med Brigitta Waleij, båtens beställare som desvärre inte kände till båtens vidare öde efter 1972.
Men även denna gång blev redaktionen tipsad om fortsättningen på historien av gode vännen Lasse Fabrikörn Gudmundson som hittat en liten annons på Facebook. Båten såg tämligen bekant ut och fanns nästgårds varför en expedition till Örsundsbro företogs en vacker novemberdag 2020. Båten var då redan såld men det hindrade inte oss i vår gärning att dokumentera och sprida ljus över Lidwalls fritidsbåtproduktion. I det frivilliga fritidsbåtsregistret fanns hon som BET 70. Som i så många fall ledde oss dessa tre bokstäver och två siffror rätt in i båtens historia.

Kontakt tog med Riksarkivet och vi fick kontakt med Mats Thuresson - son till framlidna ägaren Bernt Thuresson och resten av historien rullades upp.
Redan 1972 såldes båten vidare genom varvsbasen Zetterbom på Margretelundsvarvet då båten inte varit i sjön senaste året. Köpare var sjökapten Bernt Thuresson på Ekerö. Han började om från början med inredningen som gjordes fartygsmässig i mahogny. Båten var körbar, hade hemmahamn i Ekerö Båtklubb och varje vinter arbetade Bernt med inredningen, påbyggnad av kölen samt byte av roder. 1975 var båten klar.


Bernt Thuresson arbetade på Sjöfartsverket med bland annat häftet ”Underrättelser för sjöfarare”. Dåtidens snabbaste underrättelser om nedseglade prickar och släckta fyrar. På jobbet anordnade han en namngivningstävling för sin båt bland de anställda. Han var tillika enväldig domare och förslaget Welfare ( engelska God Färd ) utsågs till vinnande bidrag. Båten försåg med radar och gjorde färder i Stockholms skärgård, upp till Norrtälje, ned till Nynäshamn samt i östra Mälaren. Sonen Mats var med flera veckor varje sommar. 1979 förde fadern själv båten till Göteborg via Göta kanal. I Ängelholm mönstrade Mats på och var med om en gropig färd på Östersjön till Stockholm och Ekerö.   


När Bernt i början 2000 - talet flyttade till ett älderboende till stod båten kvar på villatomten på Ekerö. När huset var sålt gällde det att också sälja båten. Stålbåtar var inte så lättsålda på den tiden. Mats bytte båten 2003 mot en Ockelbo daycruiser. Den nya ägaren Kenneth K. bodde i Hässelby varför båten fick ny hemort. Kenneth hade båten i Hässelby första åren  men flyttade henne senare till Örsundsbro, även det i Mälaren. Efter säsongen 2016 drogs hon upp på land. Där har båten stått tills i nov 2020 då den såldes till Kajsa Jern i Storfors, Värmland. Planen var att ge den en välbehövlig genomgång under 2021 varefter färder på Värnen hägrade.

Bland klippor och svanar utanför Grinda.  Foto Birgitta Waleij juli 1969

Annonsbilden som väckte Lasses spaningslust från sept 2020

En tidskapsel. Frälsarkransen med namn och hemort. Foto Red 2020 11 03

Lasse lyfter på förlåten och bekanta drag framträder Foto red 2020 11 03

Båten har en helt inbyggd hytt men med ett kort öppet akterdäck Foto red 2020 11 03

Skansen var inte likadant disponerad som i våra egna Högsjöbåtar Foto red 2020 11 03

 

Båt och fakta dök upp efter mer än 50 år. Foto red 2020 11 03

Tillbaks