"Plåtbåtens" historia
Skogstorps Sågverket som låg invid Eskilstuna åns utlopp ur östra Hjälmaren, lades ned 2003. Man hade en omfattande timmerbogseringsverksamhet på Hjälmaren med den större bogseraren Skogstorp. Vår lilla plåtbåt assisterade vid Sågen. Bogserbåten Skogstorp skadades allvarligt av en brand 1958. Då beställde sågen en ersättare i form av Lidwallsbåten BB nr 370.
Bogserbåten Skogstorp heter idag Baxi (se Tugboatlars via länken) och är idag”pensionärsklubbkamrat” med Sigvard i Siljans Fartygsförening. De båda båtarna gick 3 år tillsammans i Skogtorp.
Red. har december 2012 talat med Nisse Melin, Bengt Olsson, Tore Larsson, Kjell Eriksson och Bengt-Åke Gustafsson alla med anknytning till Skogstorp om nr 254.
Nisse hade jobbat på sågen 1955 och t.o.m kört vår Sigge. Den kallades bara Plåtbåten vid Sågverket. Plåtbåten användes för att dra timmerbuntarna sista sträckan till sågens intagsränna. Timret kom från Hjälmaren, bogserade av sågens stora bogserare Skogstorp. Då buntarna förvarades runt sågverket fick de ibland dras mot strömmen vilket gick mycket sakta! Arbetsområdet var ca 1 km av Eskilstunaåns utlopp från Hjälmaren, men uppdragen sträckte sig ibland ut på själva sjön. Nisse berättade att man vid några tillfällen gått ut på sjön utom synhåll från Sågen och lagt sig stilla och solat. Vid återkomsten sa man att; ”det var sådan dimma att idag blev det inget timmer bogserat”.
........................
Så här kunde ett släp sågtimmer se ut som Skogstorp drog fram och som nuvarande Sigvard rangerade i närheten av sågen. Från Tidskriften Länspumpen nr 4 2007 genom Bengt-Åke Gustafsson
Avgasröret var första tiden riktat uppåt som standard var på BVV-10 båtarna. Men gubbarna som körde båten blev helt nedstänkta av oljedroppar efter en dag med bogsering, så man ändrade avgasröret och drog det rätt ut genom sidan. Senare drog man det längst akterut. Det finns fortfarande spår efter dessa två hål på båten. Båten brukades större delen av året då den gick i strömmande vatten som inte frös till.
Omkring 1974 lånades motorvarpbåten till Östra Hjälmarens Motorbåtklubb då sågen inte längre hade bruk för den. Klubben använde den vid utprickning av farleder i Östra Hjälmaren, ett arbete som sågverket tidigare skött. Båtklubben upplevde dock båten som stor och rätt besvärlig för utprickningsjobbet, varför ÖHMK redan 1981 skaffade en mindre båt för uppgiften. Detta berättat av Bengt Olsson som var båtklubbens ordförande vid tidpunkten.
Här ligger vår Sigvard i vad som är bassängen till Östra Hjälmarens Motorbåtklubb nybyggda bockkran för torr / sjösättning. Under bilden står antecknat 1976. Det är den äldsta bilden vi har på vår båt i skrivande stund. På babordssidan ses det liggande avgasröret som gick ut genom akterspegeln. Delförstoring av foto från Östra Hjälmarens Motorbåtklubbs arkiv genom Bengt Olsson
I avtalet med sågen ingick att båten skulle återgå till Skogstorps Sågverk om båtklubben inte längre hade behov av den. Så skedde och båten lyftes upp på land vid sågen. Timmerhanteringen i sjön var vid denna tid avslutad och tillsammans med sågverkets större bogserare nr 370 såldes vår båt omkring 1989-90 till Köping eller Torshälla. Vår Sigvard kördes dit på lastbil som lastats av Kjell Eriksson. Vem som var köparen har vi ännu inte fått fram, vi har en lucka i ägarkedjan mellan åren 1990 - 1995. Lidwallssidan vill gärna veta ännu mer om båtens tidiga historia och få kunskap om alla ägare. Ta kontakt med redaktionen om du vet något mer.
Magnus Frost i Sundbyholm köpte båten på våren 1995. Han är mycket teknikintresserad och köpte den för tändkulemotorns skull. Dessvärre minns han inte vem han köpte båten av. Båten var utannonserad i Eskilstuna Kurirens Fyndetannonser, de billiga små radannonserna som var vanliga i dagstidningar på den tiden, före Blockets intåg! Det faktum att begagnatmarknaden på så sätt blev mera lokal har faktiskt varit till stor hjälp i andra efterforskningar. Man kunde ju sällan annonsera med bilder i Fyndet eller Gula Tidningen, och för billigare objekt åkte man sällan långa sträckor för att kolla.
Båten var i bra skick och priset modest. Alla durkar fanns ombord och de var målade i grått. Magnus hämtade båten vid Mälarbaden utanför Torshälla och körde hem till Sundbyholm, en sträcka på ca 15 distans. Sefflemotorn var mycket lättstartad och uppvärmningen skedde med blåslampa som förvärmdes med rödsprit, motorn gick sedan på diesel. Starten tog ca 10 min. Den tidigare - okända - ägaren hade bytt några kolvringar och lager, okänt vilka. Avgasröret var inte i rostfritt men skall ha varit upprätt som nu.Magnus körde några turer, men tyckte att båten gick för långsamt och att det luktad avgaser ombord. Han sålde båten redan på sensommaren samma år till Peter C på Ornö. Peters hemfärd tog hela 17 timmar och trots att han startade tidigt på morgonen så hann det bli mörkt innan han var framme.
Vid Ornö En BVV-10 helt i orginalskick. Foto red mars 2001.
Peter åkte mycket med båten 1995-2000. År 2001 startade han den men körde inget i övrigt. Båten är livsfarlig i sidsjö, berättar han vidare. En gång tog den in så mycket vatten från sidsjö att svänghjulet började skvätta slagvattnet men som tur var fanns en batteridriven länspump att tillgå. Han var tvungen att vrida upp båten mot sjön för att inte förlisa. I motvind går den bra och medvind är tydligen ett rent nöje!
En titt på spel och motor, allt finns på plats. foto red. mars 2001
Båten sjönk en gång och låg nere cirka en vecka. Troligen var detta 2006. Sedan låg hon orörd på land till 2010 då fem förhoppningsfulla flottningsbåtsentusiaster flöt upp!
Läs om det omfattande och för det mesta lustfyllda renoveringsprojektet HÄR!
Tillbaka till Huvudsidan nr 254 Sigvard