Ferrina 28 nr 737 med skärmtak Nu i Insjön

Tillverkningsnr 737 typ Högsjöbåt Ferrina 85 heter Dojdoj

Lidwalls Verkstads AB levererade denna högsjöbåt till Allan Ekberg i Västerås som 1/2 fabrikat i april 1976. Längd 8,5 m. Bredd 2,75 m. Båten hade standardskrovet med 4 mm plåt under slaget och 3 mm över. Däcket hade 3 mm CorTen-plåt, överbyggnaden 2,5 mm. Kölen som var en modifiering av skrovet som tillkom 1970 var i 8 mm. Hon var försedd med akterruff och stor taklucka över styrhytten. Lidwalls monterade propelleraxellagret, kunden stod för motorinstallation och inredning. Motorn blev en Mercedes MB 180 som konverterades till marinutförande. En detalj är att kunden ville ha "mösskärmar" på taken som Ferrina 90 som var vanligt på Ferrina 85 / Högsjöbåtar byggda på 70-talet.
En lång och brokig historia som slutar lyckligt i Insjön 2016!

Doj Doj på Österdalälven. Skepparn har själv sytt kapellet. Red lyfter på hatten. Foto Red 2017 07 22

På hösten 1975 beställde Allan och Sylvia Ekberg en högsjöbåt av Lidwalls. De var i Leksand och besökte verkstaden tillsammans med Allans far. Allan hade under hela sin uppväxt varit på Mälaren i sin familjs Petterssonbåt och hade ett genuint båtintresse. Nu hade man hittat Lidwalls i Leksand och beslöt att beställa ett högsjöbåtsskrov för att själva inreda detta.

Båten växer fram hos Lidwalls Foto från Anna Ekberg Nordströms samling

Beställarfamiljen på studiebesök. Gunnar Park visar runt Foto från Anna Ekberg Nordströms samling

Skickliga hantverkare Foto från Anna Ekberg Nordströms samling

Hem till byn.. Foto från Anna Ekberg Nordströms samling

Allan och Sylvia Ekberg projekt Västerås våren 1976 Foto från Anna Ekberg Nordströms samling

Det unika med detta projekt var att Allan hade blivit helt blind pga. sjukdom men paret vill trots detta hinder ha en egen större fritidsbåt. Ett halvfabrikat var ekonomiskt realistiskt. Båten kom till Västerås i april 1976 och inredningsarbetet började. Allan mätte med en anpassad talmeter och Sylvia sågade till skivor och reglar till inredningen med sticksågen. De inköpte en Mercedes diesel som de själva byggde om till båtmotor genom en konverteringssats. Allan kom med råd och Sylvia skruvade bort växellådan och dit backslaget. Motorn kom att driva båten i hela 8,5 knop i lite medvind och med solen i ryggen. Hela inredningsarbetet uppmärksammades med flera reportage i olika tidningar. Däribland en amerikansk båttidning och svenska SE. För att kunna förlänga säsonen monterade de in ett vattenburet värmesystem. Redan efter ett drygt år var man färdig för sjösättning och båten fick hemmahamn Västerås och döptes till Doj Doj. Den registrerades i det frivilliga båtregistret med signal DOJ 12

Inpassning av innertaket. Foto från Anna Ekberg Nordströms samling

Nyblivna båtägare och sysselsättningen räddad.. Foto från Anna Ekberg Nordströms samling

Sylvia berättar själv:

Vi var ute i Doj-Doj hela somrarna. Oftast sjösatte vi redan i mitten av april och tog upp efter oktober. Den utmärkta vattenburna dieselvärmaren gjorde att vi hade varmt och skönt ombord. Sista gången Allan var ute båten var sena hösten 1978, han avled i april 1979. Allan var utbildad till typograf, men när hans diabetes gjorde honom blind fick han förtidspension efter att ha gått en kurs för vuxna blinda i Kristinehamn 1967-68. Då åkte vi omkring i hans första bygge en liten snabbgående sportbåt med 45 hks snurra. Det fungerade inte och alla sa att vi inte kunde fortsätta med sjölivet. Eftersom jag inte vill göra som släkten sa kom Allan och jag överens om att jag skulle avlägga skepparexamen så dom inte kunde säga något. Det gick på två terminer så sedan blev det nytt båtköp, en liten sipa med inombordsmotor i några somrar. När Anna föddes ville vi ha något större och då blev det en Lidwallsbåt. Allan kände till dem som tillverkare av arbetsbåtar och så ringde han och kollade om dom också gjorde fritidsbåtar. Så kom Ferrina 85 / Doj-Doj in i vårt liv. Midsommarafton 1976 satt vi ute och sydde kapell till båten, medan en liten Anna serverade fika!

Rutor isatta och ruffen inredd. Foto från Anna Ekberg Nordströms samling

Dags för första sjösättning Foto från Anna Ekberg Nordströms samling

Sylvia Ekberg hade tagit skepparexamen och stod för framförande och ägarskap av båten. Stora delar av sommaren tillbringades på Mälaren och i Stockholms skärgård. Båten torrsattaes inte förän i slutet av oktober. Sylvia och dottern Anna som red talat med minns detta som en tid med mycket glädje! När Allan gick bort fortsatte Syliva och Anna med båtåkandet men nu blev säsongerna kortare. I slutet av 1990-talet sålde Sylvia båten till en Stockholmsbo som körde ned Doj Doj till Medelhavet genom bl.a. Kielkanalen. Väl där drabbades besättningen av sjukdom. Hur båten kom tillbaks till Stockholm har vi ingen kännedom om men hem kom den.

Enda livstecknet av Doj-Doj under tidigt 2000 tal är att Sylvia blev kontaktad sjöpolisen då de funnit båten med trasigt kapell liggande tillsynes övergiven vid en ö i Stockholms Skärgård. Johan i Flen som sålde båten till Daniels 2015 hade också hört obekräftade rykten om att båten vanvårdats av några föregående ägare. Urstädningen som Daniels företog 2015 verifierar också Europaäventyret bl.a. genom ett antal fynd av utländska mynt.

Ännu ett brev om båtens sista tid i familjen Ekbergs ägo kom till oss via mail från dottern Anna.. Det var hennes styvfar Karl-Henry Anderson som uppmärksammat att båten finns kvar och skrev ned detta:

- Fantastiskt att hon överlevt ! Allt tyder på att ingen rustat båten sedan jag gjort det våren före försäljningen. Allt är sig likt. Till och med NiCd startbatterierna finns på plats och ingen har ändrat på mina svetskonstruktioner i aktern; stege, bärplan och det losskruvbara räcket i 1" vattentuber.

Varken bottenfärg (tjärepoxy) eller de gula och vita ytorna (tvåkomponent polyuretanlack) har tydligen målats sedan båten lämnade Västerås för medelhavsturen året efter. Att hon inte rostat upp kan bara förklaras av att plåten är saltvattenståliga CorTen för fartyg, ej byggplåt som i Tunakryssare. Masten, som bar lanternor och givaren till fjärrkompassen, har tagits bort men det ser ut som att radioantennen sitter kvar på taket. Såvitt jag hörde gick båten till Medelhavet genom kanaler och skulle ta vägen hem via Biscaya. "Skepparens" hustru blev allvarligt krasslig redan innan starten från Stockholm och besökte båten vid ett par tillfällen under dess färd genom Europas kanaler. Det sista telefonsamtalet jag fick från skepparen kom från Italien. han var då på väg mot Spanien.
Den intressanta informationen från skepparen var att han aldrig tog den avancerade fjärrkompassen i bruk utan försökte navigera sig över södra Östersjön med hjälp av sin mobiltelefon / GPS men gav upp detta, tog sig tillbaka till kusten och följde strandkanten ner till kanalens inlopp.

I augusti 2015 dök denna dittills okända högsjöbåt upp på blocket och red började lägga pussel. Framgångsrikt som framgår av texten ovan.

På blocket Foto från säljaren augusti 2015 (datuminställningen i kameran fel)

Johan i Flen hade lagt ut båten till försäljning utan att veta något om ursprunget. Historien påminde inte så lite om Tillvnr 626, den hade legat på en tomt som skulle bebyggas och Johan tyckte att hon var värd ett bättre öde än tuggen. Annonsen berättade att båten hade ytrost men inga grava rostangrepp. Hon hade dock stått med regnvatten ganska länge varför motorn ansågs vara mer lämplig som bojsänke. Blocketannonsen flög under vår radar eftersom viktiga nyckelord saknades, men folkbildaren och ångbåtsentusiasten Torbjörn Ericsson tipsade om båten via vår Facebooksida. Det är vi många som är glada för idag! Akterruffen, kölen och skärmtaken gjorde det mycket enkelt att identifiera båten.

Redaktör Winter företog en spaningsresa till Flen, driven av både sedvanlig dokumentationsiver och ett eget tilltagande högsjöbåtsbegär. Båten hade en lång historia, säljaren berättade om papper och skräp i båten som tydde på att hon varit i Medelhavet! Av utrustning och inredning att döma var hon ämnad för långresor. Spaningen slutade med ett tips till Per Daniels Insjön, han med pärlan nr 258 LOKE ni vet. Per hade på Lidwallsdagen i augusti framfört vissa från familjen kommande synpunkter på LOKES rent komfortmässiga förtjänster. Per skickade brorsan Lars till Flen, Lars skickade pengar till Johan. PG Tomberg kom med sin vid det här laget legendariska kranbil (se nr 755:s himlafärd). Den 15 september var båten i Insjön! Hur redaktören sen stillade begäret är en annan historia. Se nr 681.

Akterruff, köl, Lidwallspollare och skärmtaken. Foto från säljaren augusti 2015

Ombonat och trivsamt Foto från säljaren augusti 2015

Däremot fanns mycket små förhoppningar om motorn. Foto från säljaren augusti 2015

Räcken byggda för rejäla grabbatag, foto red 2015 08 29

Vattenburen värme minsann! foto red 2015 08 29

Varmt ock kallt vatten, rejäl byssa, rustad för stordisk. foto red 2015 08 29

Full fart (sen i Morse!) mot Siljan! foto red 2015 08 29

Nu har Dojdoj anlänt till Insjön i Dalarna. Motorn är redan urtagen och toppen är riven. Inte helt hopplöst tyckte nya ägaren som kan dieselmotorer. Foto Lars Daniels 2015 09 14

Redaktören på studiebesök utnämnde Danielsgården till länets vackraste trädgård. Där låg också nr 258 LOKE och Pappa Hasses DFF-båt BALDER Foto red 2015 09 26

Lars ligger verkligen inte på latsidan! Efter knappt tre veckor kom denna bild på den nydonade Marin-Merca med rötter i modell 180. Den har gått 3 timmar prickfritt! Att den gick att rädda är en extra bonus i båtköpet! Foto Lars Daniels 2015 10 02

Det går verkligen framåt i Insjön. All inredning nedmonterad och snart är hela båten slipad invändigt. Plåtmässigt var skrovet klart över förväntan. Foto red 2015 11 06

Hela överbyggnaden nedslipad. Nu har det vänt både när det gäller dygnsljuset och båtens status meddelar oss Lars. Kort sagt mot ljusare tider!! Foto Lars Daniels 2015 12 21

2015 12 29 såg det ut så här. Fyra månader har gått sedan Dojdoj räddades från tuggens käftar. Foto Lars Daniels

2015 12 31 var hon lastad och klar. Foto Lars Daniels

Väntar på blästring i Borlänge. Smällkall vinter. Foto Lars Daniels 2016 01 06

Så fint blev det! Stäven pekar åter mot Siljan. Gul var hon och gul ska hon förbli! Respekt! Foto Lars Daniels februari 2016

Ett välmålat inre. Montering av maskin och drivlina kommer här näst. Foto red 2016 03 27

Lars är noga med att behålla den ursprungliga färgsättningen. Nu är båten i stort sett färdigmålad. Foto red 2016 03 27

Debuten i Siljans båtliv! Triss i Högsjö-Ferrinor, Nr 755 Karin, Nr 681 Mairell och Doj-doj på
Lidwallsbåtens dag i Leksand 2016. Foto Christer Samuelsson 2016 08 06